Businessmorsan

Eksem. Anna har haft eksem rätt länge, typ 3-4 mån. Ja, egentligen har hon haft det bra mycket längre, men då av en annan karaktär. Det är nu inte så konstigt, då hennes pappa har böjveckseksem. Vi är inte heller den typen av föräldrar som oroar oss särskilt mycket (men vi har gjort vissa åtgärder förstås, som t ex att byta tvättmedel för säkerhets skull). Men den här gången har det kliat infernaliskt, och Anna som sover i tvådelad pyjamas, har kliat sönder utslagen i sömnen om natten. I veckan tog vi tag i saken och bokade tid hos BVC. Tre olika sköterskor och doktorer inspekterade ”prickarna”. Vi skulle få två salvor på elektroniskt recept. Sedan ringde läkaren och sade att vi skulle hämta ut ytterligare en tub – mot skabb. Jaha, sagt och gjort, vi hämtade ut salvor för ett antal hundralappar. Väl hemkomna smorde vi dock in dottern med blott en av dem – man kan ju inte gärna blanda och gegga ihop tre salvor på en gång… I nattens tysta timme läste jag sedan på om skabb (FASS på nätet är ett fantastiskt verktyg, det är mitt absoluta tips till alla småbarnsföräldrar och andra med för den delen!) – och insåg hur fruktansvärt fel det var, det var nästan inget som stämde mer än att det kliade. Behandlingen är ju litet krånglig och bökig, och inget man utsätter en treåring för i onödan. Dessutom står det mycket tydligt att man INTE skall använda något sådant medel om diagnosen inte är klar. Vilket den ju inte var. Så vi förpassade hundrakronorstuben till kylskåpets allra mörkaste hörn. Nu efter 3 dygn har det visat sig att hydrokortisonsalvan (i kombination med en snäll mjukgörare) närapå fått bort alla prickarna. Eller ”Sim salva bim” som Anna själv mycket fyndigt uttryckte det. Ingen skabb här, inte! Åt skogen med expertisen! Som småbarnsförälder (och businessmorsa) måste man ALLTID vara påläst själv!

/ Mia 

Att blogga är en vetenskap. Jag är ju ny i bloggosfären. Det är kul, men stort! Det är många finesser man skall hålla reda på, och jag har väl bara tagit till mig en bråkdel hittills. Jag har kikat runt på några andra bloggar, och slås framförallt av förundran över hur folk har tid att blogga så mycket som många faktiskt gör. En del är förstås bara trams. Men många är fyndiga och ”nära”, man får ta del av både roliga händelser och kloka tankar. Jag tipsar förstås gärna om bloggar jag stöter på, men jag är sparsmakad och länkar bara till dem jag verkligen gillar. Isa är en av dem, en mamma från Piteå som mycket träffsäkert fångar vardagssituationer illustrativt med pennan (eller kanske datorn förstås). Skrivarmamma är en annan favorit som också fångar dråpligheter och dessutom bär på författarambitioner (vilket jag gillar skarpt). Idag har jag också lagt till Pappapersson. Här bloggar en påläst och nyfiken pappa om tankar och funderingar, mycket utifrån vad som skrivs i media och på nätet – allt ifrån offentlig amning till huruvida det finns babynagellack i USA. Det blir säkert fler länkar så småningom, men titta gärna in på dessa så länge. Enjoy!

/ Mia

Tankar om tid. Jag har lämnat in anbudet! Som en duktig Businessmorsa gjorde jag det dessutom en hel dag före deadline. För säkerhets skull… Trots att jag lämnade det i en reception och inte skickade det med posten. Trots helgens stök (med små grodor och stora badrum… ) lyckades jag bli klar. Dessutom producerade jag ett nytt marknadsföringsmaterial som går ut här i veckan. Det är märkligt det här med tid! Ibland tar saker förfärligt lång tid och det känns som att man släpar sig fram i seg kola (jo, och man känner sig ”seg i kolan” också). Vid andra tillfällen, då man tror att det inte kommer att bli något gjort alls så rasslar det bara till och man kan pricka av många punkter på att-göra-listan. Och det är då man känner sig så nöjd! Men visst skulle man behöva 25 timmar per dygn. Minst. Fast det har man ju en gång per år. Jo, det dygn då man går över från sommartid till vintertid. Fast det är ju inte alltid man vill ha den där timmen förstås. Som för snart fyra år sedan när jag låg på förlossningen just det dygnet… I företagssammanhang har man alltid brist på tid. Känns det som… Stressfaktorer dyker upp – i tid och otid. Det senare (I tid och otid) är för övrigt en utmärkt bok av Bodil Jönsson (hon har ju skrivit fler böcker än Tio tankar om tid). Läs den! Jag borde läsa om den. I sommar! När jag har tid…

/ Mia 

Möten. Idag började dagen litet grinigt. Magnus jobbar på med sitt Projekt (badrummet, ni vet…). Han höll på sent i natt, och hade rätt liten förståelse för att jag MÅSTE jobba med offerten. Det är inte så lätt att koncentrera sig när barnen kommer in på kontoret var 10:e minut, och maken sitter och knappar på sin dator (varför måste karlar slå så på tangentbordet???). Efter midnatt gav jag upp igår! Idag har jag haft möte med en samarbetspartner. När jag kommit dit imorse och dragit igång min dator, visade det sig att samarbetspartnern inte hade kläm på vilket slags möte vi skulle ha. Han trodde att vi skulle ägna oss åt att diskutera marknadsföring och försäljning (av det gemensamma projektet) – vilket vi iofs borde. Men nu var det inte det vi bokat mötet för, utan för att diskutera en teknisk plattform. Vilket vi också gjorde. Det blev trots allt ett bra möte, och vi klev många steg framåt på kort tid. Och så bjöd han på sådana där skumcigarrer som vi kallade Krokofanter när jag var barn. Bara det kan ju rädda ett möte! Ja möten, det är inte lätt… Möten med andra bjuder ofta på kommunikationsmissar. Och möten med sig själv bokar man alltför sällan… Dags att ta fram almanackan!

/ Mia – leg mötesgångare…

Bloggare. Nu har jag bloggat i en vecka, och skulle därmed kunna lägga till ”bloggare” i min titelsamling. Det har varit kul och lärorikt, och förvånansvärt nog så har ett antal besökare hittat hit. Det har ju varit tvära kast mellan högt och lågt, familjeliv och företagande – men så är ju livet. Bajs under barnens skor ena dagen och tjusiga förlagsfester den andra. Helst vill man ju som bloggare avsluta varje gång med en ”knorr”, eller åtminstone något tänkvärt. Det blir kanske inte alltid så – livet är ju inte så tillspetsat hela tiden. De tvära kasten verkar dock vara ett stående inslag. Igår fick företaget mycket bra mediaexponering, och det skall bli spännande att se vad det kan ge för resultat. Idag ägnar jag mig åt idog offertskrivning, inte så flashigt, men nog så viktigt. Ikväll skall familjen sammanstråla på byggvaruhuset (inför avgörande beslut om vår pågående badrumsrenovering). Gissningsvis mellanlandar vi på familjens favoritrestaurang – IKEA. Det är faktiskt ett tips för likasinnade barnfamiljer som vill undvika snabbmat – det är barntillvänt, men man får riktig mat. Som sagt, det är tvära kast i livet – högt och lågt, hela tiden… Men roligt för det mesta!

/ Mia