Less. Ibland är man inte bara trött (rent fysiskt), ibland är man rätt less också… Dels är det det vanliga kring att tiden inte går ihop, någonstans fattas det sådär 10 timmar per dygn eller så… Men så hamnar man i något ekorrhjul när saker helt enkelt inte fungerar. I fredags skulle jag t ex på ett möte med en affärskontakt tio mil bort. Vi hade skjutit på mötet sedan tidigare. Naturligtvis fick Lasse feber på torsdagskvällen och jag fick ”karens-VAB:a” i fredags. Lasse hade mycket väl kunnat gå till förskolan, men nu är ju reglerna som de är… Sedan har jag i 10 (tio!!!) dagar försökt kommunicera med organisten som skall spela på mammas begravning. Jag vill ju stämma av musikvalet – även om det är en ärrad musiker så är det väl inte säkert att han/hon kan spela precis ALLA stycken, eller…? Men nej, vederbörande svararar inte trots 5-10 kontaktförsök per dag. Nu måste jag trycka upp programmet, så vi får väl hoppas att det fungerar… Det är mycket stök och bök just nu, med andra ord. Trött, tröttare, Businessmorsan…

Det finns dock en bot mot det mesta. Varje kväll när övriga i hushållet somnat, brukar jag smyga in i barnens rum och bara stå och titta på dem där de snusar så gott o fridfullt (fast Anna ganska ljudligt ibland…). Då blir man så varm om hjärtat. De är bra fina, de små! Det uppväger det mesta av allt det andra…

/ Mia